Naturskyddsföreningen har valt ut sju miljöfarliga kemikalier vars förekomst undersökts i ett urval av vanliga solkrämer:
Två olika sorters fysikaliska UV-filter: titandioxid och zinkoxid. Ett av dem, zinkoxid, kan i den form det förekommer i solkrämer vara mycket giftigt när det kommer ut i miljön och ha skadliga långtidseffekter.
Tre ämnen används som kemiska UV-filter och är giftiga för miljön. De är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Ett av ämnena är inte lättnedbrytbart i naturen och två av ämnena lagras lätt upp i höga halter i levande organismer.
I solkrämerna hittades också två typer av s.k. siloxaner som är miljöfarliga. Dessa används som mjukgörare och för att höja solskyddsfaktorn. De är svårnedbrytbara, giftiga och kan lagras upp i mycket höga halter i levande organismer.
Miljögifterna i solkrämerna sprids till miljön dels direkt vid bad men de kan också spridas via avloppssystemet från dusch och tvätt.
– Det behövs en helt annan miljömedvetenhet hos både tillverkarna och lagstiftarna om skadliga kemiska ämnen i solkrämer och annan kosmetika så vi kan fortsätta skydda oss mot solen utan att det drabbar miljön, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.
I EU:s kosmetikadirektiv regleras vad solkrämer och annan kosmetika får innehålla. Idag finns inga miljöaspekter med utan direktivet handlar bara om vilka hälsoeffekter ämnena har.
– Vår granskning visar att det är nödvändigt att miljöeffekter av solkrämer och annan kosmetika lyfts fram när kosmetikadirektivet nu ska revideras och vi kräver att den svenska regeringen driver en sådan linje i EU-förhandlingarna, säger Mikael Karlsson.
Zinkoxid står inte med på Läkemedelsverkets lista över godkända UV-filter och är därför förbjudet att använda som UV-filter i solskyddsprodukter. Men trots det återfinns ämnet i flera solskyddsprodukter. Eftersom fysikaliska filter rekommenderas för barn finns zinkoxid främst i solkrämer riktade till barn såsom Bamse solskydd 30 (CCS) och Barn sollotion (ACO) som båda säljs på Apoteket. Anledningen till förbudet är negativa hälsoeffekter i samband med att ämnet, i den form det förekommer i solskyddsprodukter, utsätts för UV-ljus.
De fysikaliska filtren, som zinkoxid och titandioxid, kan dessutom bestå av mycket små partiklar, s.k. nanopartiklar. Inte på någon av de undersökta produkterna anges om det fysikaliska filtret består av nanopartiklar eller inte.
– Försiktighetsprincipen borde göra att företagen inte använder nanopartiklar eftersom miljöeffekterna och hälsoeffekterna kan vara höga men är osäkra. Mer forskning behövs och myndigheterna måste ta med nanopartiklarna i riskbedömningarna, säger Eva Eiderström chef för Handla miljövänligt på Naturskyddsföreningen.