_

Kör dom fortfarande som dårar i Spanien?

Under den tiden då det inte var så vanligt att resa utomlands som det är nu hörde man ofta meningen "Dom kör som dårar". Men nu då? Hur fungerar trafiken i landet idag?

Trafiken i hela Europa blir med tiden mer homogen, vissa av fokets karaktärsdrag finns alltid kvar i den emotionella delen av bilkörandet men det är också lite av den lokala charmen när man är utanför hemlandet.

Trafiken har blivit en hel del bättre de sista 15 åren, det beror till stor del på att vägarna har förbättrats och likaså bilarna. Lagar har blivit fler och mycket hårdare. Det är inte längre vanligt att se "skrothögar med hjul". Det många reagerar på är att det är väldigt sällan man ser bilar utan bucklor och repor, vilket inte verkar störa den spanska bilägaren det minsta lilla.

Den stora skillnaden är att spanjorerna nu bryr sig lite mer om vad trafikreglerna säger. Det förr så vanliga "No pasa nada", Ordagrannt: Det händet inget och som fritt kan översättas till "Det spelar ingen roll" är inte det som styr trafiken idag.

Det är ändå vanligt att se händelser på gator och vägar som skulle ge gåshud till någon som inte är van. Bilar parkerade mitt på trottoarer och övergångsställen, vänstersvängar och höga hastigheter är mer än vanliga i städerna. På de större vägarna har det blivit mer internationell körning, vilket antagligen har med poliskontroller och böter att göra.

Tutan har också börjat tystna, tack och lov, men om trafiken står stilla så kommer raskt medelhavstemperamentet fram, och det är då omöjligt att lugna ner bilisterna som är inblandade i händelsen. Att lära sig hur det fungerar kan til och med vara trevligt, det blir ett sätt att delta i den inhemska seden att göra sig hörd när man är irriterad.

Mindre trevligt är det naturligtvis om man själv är den som har orsakat irritationen, rådet i det fallet är att inte ta det personligt och lugnt ursäkta sig, även om man inte känner sig skyldig. Den som kan hantera en spansk diskution och känner till reglerna som styr en sådan kan naturligtvis ta sig tid att diskutera händelsen. Det tar en stund och leder aldrig till enighet men tilllåter folk att skrika av sig ilskan, en sorts teater där alla kan sin roll och bjuder till för att leva upp till den. Det handlar bara om procedurer, men det är bäst att kunna reglerna om man ger sig in i det spelet.