El Rocío. Pilgrimsfärd och folkfest

Andalusien är en region med många traditioner och de flesta har religiös anknytning. ____________________________________

En av de mest spektakulära festivalerna som kan ses i Spanien är pilgrimsfärden till El Rocio som varje år drar över en miljon troende till en liten by i Huelva, Andalusien.

Byn har under året endast ett par hundra invånare vilket ger en idé om dess minimala storlek. Den religösa festivalens höjdpunkt är i samband med pingsthelgen.

I Andalusien kallas dessa kollektiva pilgrimsfärder för ”Romerías” och är väldigt festbetonade. Folkdräkter, hästar, hästdragna kärror, fyrverkerier och flamencomusik blandas med religiösa procedurer. De som deltar i ”romerías” kallas för ”romeros”. Orden kommer från tiden då många pilgrimsfärdade till Rom.

Den lilla byn El Rocío ligger strax intill Guadalquivirs mynning till Atlanten, söder om Almonte i Huelvas provins. Området tillhör naturparken Doñana. I byn finns det ett litet kapell där en madonnaikon förvaras, det är ”La Virgen del Rocío”. (Rocío betyder dagg på spanska och är ett vanligt flicknamn i Andalusien).

Madonnan har avgudats sedan 1280. De troende som avgudar jungfrun Rocío förbereder pilgrimsfärden under hela året, så fort årets pilgrimsfärd är över startar förberedandet av nästa.

De flesta som deltar tillhör grupper i en sorts broderskap som kallas ”Hermandades”. Dessa grupper färdas tillsammans till El Rocio och umgås under resten av året som en sorts föreningar.

Färden börjar ca en vecka innan festivalen, beroende på utgångspunkten. Pilgrimsgruppen gör resan till fots, på hästrygg eller i hästdragen kärra, ibland ses en lite modernare variant med en traktordragen vagn. Alla är klädda i folkdräkter och hästar och kärror pyntade i samma stil. De största och viktigaste broderskaps föreningarna gör resan i sällskap av ikoner som fraktas i silverkärror dekorerade med ljus och blomster.

Resan sker under sång och umgänge med andra grupper på väg till det gemensamma målet. Mat och dryck är en viktig del av resan. Sång och dans underhåller nätterna. Den religiösa festen liknar en folklorefestival för dem som inte är insatta i allvaret som pilgrimen upplever trots feststämningen.

De som deltar är till största delen djupt troende och jungfrun Rocío är en del av deras dagliga liv. ”La virgen del Rocío” avgudas innerligt av en äkta ”rociero” som alltid är väldigt stolt över sin tro. Många av dem tar aldrig av sig medaljongerna med jungfruns bild.

När grupperna närmar sig marsklandet runt Guadalquivir floden är ett av resans mest fotogeniska tillfällen.



Beroende på flodens vattenmängd vadar sällskapen över eller forslas på flottar. Naturen i området är suverän. En blandning mellan barrskog och sandstrand utgör det orörda landskapet som plötsligt fylls av färgglada dräkter och hästar.

Högtidsdagen är helgen innan pingst. På söndagen ordnas en stor mässa på torget. Under kvällen tågar broderskaps grupperna in i byn till trummornas slag skenet av levande ljus. De bär på symboler, simpecados, som de kallas. Stämningen ökar, i gryningen bärs jungfrun ut ur kapellet i procession. Detta har ingen bestämd tid utan sker när nerverna tar över de troendes tålamod. De religösa procedurerna som leds av präster försöker att förhindra att detta händer innan beräknat men spänningen är alltid för hög.

De troende klättrar över grindarna och massorna som är samlade exploderar. Alla vill åtminstone nudda den avgudade ikonen. Tårar och skratt blandas i en otroligt emotionell procedur.

”Viva la Reina de las Marismas”. Leve marsklandets drottning, är det populära ropet när ikonen passerar.

Dagen efter påbörjas den långa färden hem med vemodet som varnar för året som väntar till nästa gång.

De som vill besöka den lilla byn kan göra det hela året i lugn och ro. Om besöket planeras till festligheternas höjdpunkt är det nödvändigt att vara ute i tid för att hitta logi i området. En guidebok är absolut nödvändig.

Bra böcker för de som vill resa runt i Spanien och Andalusien är Lonely Planets reseguider på engelska. De ger bra information om festivaler, logi, färdmedel och vägar.