Sök på Spanienkusten

      


Lär dig Spanska i Spanien
            

 

Packages Image Banner 728 x 90

Terroristerna ETA plågar Spanien.....
Februari 18, 2018
+ 50 i Spanien
+ Boka Resa
+ Sista minuten
Allt om Spanien med Spanienkusten
Almeria
Andorra
Annonsering
Annonsmarknad - Gratisannonser
Bank Försäkring
Barcelona
Baskien - Euskadi
Bil i Spanien
Costa Azahar
Costa Blanca
Costa Brava
Costa Calida
Costa de la Luz - Gadix - Cadiz
Costa del Sol
Costa Dorada
Costa Tropical
Evenemang
Fakta om Spanien
Fastigheter
Fastigheter på Kanarieöarna
Festivaler
Flygtider
Företag i Spanien
Golf
Hem & livsstil
Hotell & logi
Husvagn / Husbil
Hyra bil Spanien
Hyra lägenhet
Hälsa & skönhet
Hästsport
Jul i Spanien
Kanarieöarna
Katalonien
Kontakt
Kultur
Köpa hus lägenhet bostad i Spanien
Leva i Spanien
Lär dig spanska
Madrid
Mallorca Menorca Ibiza
Mat, vin & cigarr
Nyhetsarkiv
Nöje & Fritid
Om cookies
Om oss
Portotabell
Påsk i Spanien
Reportage
Anonafrukt
Boende i Thailand
Cigarrer
ETA & Baskien
ETA:s offer
Flygresor
Granatäpplen
Hälsoresor utomlands
Malariavaccin
Saffran
Siesta
Sommar
Spansk skinka
Spanska barn konfirmerar sig
Tjurfäktning
Vandringsleder
Världskulturarv
Resor i Spanien
Sekretesspolicy
Sport & spel
Svenska Kyrkan i Spanien - Svenska Kyrkan Utomlands
Thailand
TV/Film/Internet
Utbildning
Valencia
Valutakurser
Vintersport
Väder i Spanien - Vädret i Spanien
Allt om Spanien med Spanienkusten



 

ETA & Baskien

ETA: Terrorister eller frihetsrörelse? Sak samma men vi alla måste göra allt vi kan för att stoppa våldet   ...   NU!

 

Att diskutera leder inte till fred så länge oskyldiga människor mister livet nästan dagligen samtidigt som många andra inte ens vågar gå ut utan livvakter eftersom att de lever med terroristernas hot 24 timmar om dygnet: Det viktiga nu är att terroristvåldet och de blodiga attentaten inte upprepas igen och därefter kan en demokratisk process startas.

 

Många envisas med att nämna den spanska terroristorganisationen ETA som en organisation för baskisk frihetsrörelse. Detta är absolut felaktigt. Inte därför att deras krav är felaktiga eller liknande, utan därför att metoderna är utom alla acceptabla gränser. Men det är inte bara terroristernas metoder som bör censureras. Politiker, regeringar och privatpersoner är alla inblandade i den allvarliga situationen och alla parters metoder och attityder bör ifrågasättas om en opartisk analys ska framställas.

 

Först och främst är våldet som används en metod som skadar samhälle och familjer. Det är nödvändigt att alla inser allvaret i det som i Baskien populärt kallas ”Armerad kamp”.(Lucha armada). Barn och ungdomar har under årtionden vuxit upp i ett samhälle grundat på våld, hat, rädsla och förbud. Det är naturligt att situationen försvåras med åren. Oberoende det politiska tillfället är det inte acceptabelt att ifrågasätta födelseplatser eller språk för att värdera människors rättigheter och/eller värde och vikt i samhället där de lever.

 

Baskerna upplevde en fruktansvärd situation under diktaturen men nu utövas samma press i Baskien, på dem som inte är av baskiskt ursprung och på dem som trots sitt baskiska ursprung föredrar ett demokratiskt samhälle med full uttrycksfrihet. Om Baskien bör vara fristående eller inte är inte längre frågan, nu handlar det om att stoppa våldsmetoderna. Baskiens självständighet kan diskuteras utan mord, våld och hot.

 

Man bör inte glömma att Spanien är ett land som nyligen integrerades i det demokratiska livet. Demokratin kanske inte är en situation som tillfredställer allas krav på frihet, men absolut frihet betyder anarki vilket inte är möjligt i ett demokratiskt land. Varför kan inte demokrati jämföras med absolut frihet? Svaret är logiskt: En individs frihet slutar där en annan individs frihet börjar. Detta är ett vanligt spanskt ordspråk som svarar klart på frågan.

 

Med den konstateringen som grund: Demokrati är aldrig lika med absolut frihet, kan analysen fortstrida. Respekt är ordet. En frihet är inte längre en sådan om en annans frihet begränsas av den. Den baskiska, felaktigt kallade frihetsrörelsen, respekterar inte andra åsikter, ursprung eller som de kallar spanjorerna i stort, utlänningar. Dvs. andra nationaliteter och inte ens människoliv och begränsar allt, från uttrycksfrihet till personliga relationer.

 

Myndigheternas kamp mot ETA: s terrorister är förståelig och försvarbar, men är kampen mot den verkliga, den inte våldsbaserade frihetsrörelsen legitim? Den frågan kan inte svaras utan djup kunskap om det politiska livet i Baskien. Alldeles för många uttalar sig i ämnet utan att känna till historiska händelser och baskernas identitet och hur den baskiska politiken är djupt inblandad i våldet. Det som är absolut säkert är att terrorismen måste stoppas och sedan kan diskussionen om ett fritt Baskien fortsätta. Problemet som först måste lösas är våldet. Om det sedan är logiskt att skapa ett nytt litet oberoende land i Europa eller inte är en annan fråga.

 

Följande artiklar och uppgifter ämnar ge en bild av grunden till konflikten i Baskien och dess kronologiska händelser, utan politiskt inflytande eller personliga åsikter, förutom en naturlig personlig övertygelse om våldets oberättigade användande och omänskliga vållande av sorg och lidande. Därtill en uppfattning om hur spanjorerna, inklusive baskerna, upplever terroristvåldet som har blivit en del av livet i Baskien i synnerhet och Spanien i allmänhet.

 

Vad är Baskien och vilka är baskerna?

Baskernas land, País Vasco, Euskadi eller Vascongadas (Baskiska provinserna), det som vi kallar Baskien, består av sju olika provinser av vilka fyra ligger i Spanien: Vizcaya, Guipúzcoa, Alava och Navarra. Baskerna själva kallar sitt land för Euskadi, på sitt eget språk som heter euskera på spanska och euskara på baskiska språket.

 

Baskerna har i alla tider kallats för det gåtfulla folket. Det beror på att ingen riktigt kan “bevisa” var de kommer ifrån. Folkets ursprung kan inte dokumenteras. En teori är att de härstammar från en blandning av olika tidiga iberiska - pyreneiska folkslag. Dagens basker skiljer sig inte nämnvärt från sina grannar i Spanien och Frankrike. Men många “äkta” basker anser att de utgör en “ras” för sig.

 

Det som idag verkligen skiljer baskerna från alla andra kulturer i Europa är språket: Euskera. Språket anses vara den enda kvarleva som existerar än idag från de språk som talades i Europa på 1000-talet före Kristus. Den spanska staten utövade genom tiderna ett kulturellt förtryck och försökte förhindra att euskera talades, speciellt under diktaturen. I dag är euskera ett officiellt språk i Spanien och undervisning, tv program osv. är vanligast på euskera i Baskien.

 

Det baskiska språket har inga likheter alls med spanskan eller andra europeiska språk. Ljudet påminner om finskan, ett språk som också skiljer sig en hel del från andra europeiska språkrötter. Enligt vissa undersökningar har euskera och finska vissa släktband.

 

Baskiens moderna historia och ETA: s grundande

När det Spanska inbördeskriget slutade ansågs spanjorerna som ockupationsstyrkor i Baskien och de få personer som valde att med våld bekämpa “ockupanterna” blev bemötta med en viss förståelse av andra Baskier. Majoriteten av Baskierna stödde inte våldsverkarna. Spanien försökta att radera den baskiska kulturen och identiteten med förbud och förtryck som också utövades i andra delar av landet under diktaturen.

På 50-talet var intresset för den Baskiska motståndsrörelsen svagt. Baskernas medvetande om sin historia och det baskiska språket gick tillbaka. Franco drev framgångsrikt en “spansk” kampanj i Baskien och den norra delen liksom resten av Spanien upplevde en ekonomisk förvandling. Inflyttningen till Baskien från andra regioner ökade och baskernas identitet påverkades en del av detta.

 

Ett kaos av begynnande glömska om den baskiska historien, det spanska förtrycket och uppblandningen av den baskiska befolkningen utgjorde grunden till dagens ETA hos dem som inte accepterade Spanien som hemland och inte accepterade Francodiktaturens förtryck av den baskiska kulturen och språket.

 

De som hävdade att de var basker, och inget annat, kände att de höll på att försvinna in i ett större sammanhang. I slutet av 50-talet startade en nationalistisk våg i Baskien. ETA föddes, men inte i ett slag utan det tog lång tid, närmare åtta år.

 

En grupp studenter i Bilbao träffades, i början av 1951, för att studera Euskadis historia och baskiska. Två år senare gav de ut en underjordisk tidskrift som kallades EKIN (att göra). Det var grunden till en “ny” baskisk medvetenhet och den 31 juli 1959 bildades en politisk sammanslutning som i förkortning blev ETA, Euskadi ta Askatasuna (Baskien och friheten).

 

Vid starten grundades ETA med en enda grundpelare: Euskadis sju landskaps självständighet genom en väpnad befrielsekamp. 1965 höll ETA en hemlig kongress i den Spanska delen av Euskadi och en strategi utarbetades. Strategin kallades “aktion – repression - aktion”. Strategin gick ut på att ETA genom militäriska operationer skulle provocera myndigheterna till att ytterligare förstärka förtrycket av Baskien. På så sätt skulle ett flertal av baskerna inse att kampen mot förtryckarna var berättigad och söka sig till ETA. Tanken var att det baskiska folket till slut skulle resa sig mot Francos “utländska” ockupanter.

 

Terroristvåldets början

ETA: s första militärhandling blev allt annat än lyckad. Målet var ett tåg med Franco-anhängare sedan inbördeskriget. ETA försökte få tåget att spåra ur. Det misslyckades totalt. ETA-anhängare arresterades och ett fåtal flydde in i Frankrike.

 

ETA: s första politiska mord utfördes den 2 augusti 1968. Offret var en poliskommissarie. Tidigare, den 7 juni samma år, dog en av ETA: s anhängare av civilgardets skott. Han blev ETA: s förste martyr. Mordet på poliskommissarien var en direkt hämnd. Undantagstillstånd proklamerades av Francoregimen och de skärpte ytterligare lagarna mot politiska brott.

 

En våg av våld drabbade folk i baskien och väckte avsky hos allmänheten. På våren 1969 knäcktes nästan ETA då polisen arresterade flera ledande personer i ett bakhåll. Hösten 1970 beslutade sig Francoregimen att ställa de ledande ETA-männen inför en summarisk riksrätt i Burgos, den så kallade. Burgosprocessen. De dömde ETA-anhängarna, sex dödsstraff och 700 års fängelse. ETA hamnade åter i händelsernas centrum och Francoregimens tanke att en gång för alla knäcka ETA tog en överraskande vändning. Ett syfte med Burgosprocessen var att för alltid förlama allt organiserat motstånd mot regeringen, effekten blev den motsatta.

 

En protestvåg vällde fram i hela Spanien, den största sedan inbördeskriget, och det hela blev ett förödmjukande bakslag för Franco. Han tvingades att benåda de dödsdömda baskerna. ETA kunde efter Burgosprocessen lyfta sig från en splittrad och villrådig organisation och göra politisk comeback. Under 70-talet var ETA som starkast med starkt stöd från allmänheten i sin kamp mot Francoregimen.

 

Den 20 december 1973 utförde ETA ett av sina mest uppmärksammade attentat. Spaniens dåvarande regeringschef, Carrero Blanco (och tilltänkt efterträdare till Franco) mördades. Trots starkt skydd lyckades ETA placera en bomb under hans bil. Bomben exploderade och delar av bilen, Carrero Blanco samt livvakt och chaufför spreds över flera kvarter i centrala Madrid. En ny regeringschef utsågs men Franco var chockad och hans grepp om Spanien försvagades.

 

Diktaturen närmade sig sitt slut med General Francos åldrande. Diktatorns död förvånade ingen i landet men många oroade sig starkt för framtiden. Monarkins återkomst var dock efterlängtad.

 

ETA mot den spanska demokratin

Vid det första demokratiska valet efter diktaturen vann Adolfo Suárez högerparti och de inledde en ny politik mot Baskien. Fängslade ETA-medlemmar fick amnesti och autonomiskt självstyre infördes i Baskien. Men resultatet blev inte fred. ETA backade inte från sina ursprungliga krav på en baskisk stat.

 

Attentaten blev fler och 1980 var det blodigaste året i ETA: s långa historia då 118 människor dödades i attentat. 1982 tillträdde en socialistisk regering under ledning av Felipe Gonzalez och därmed inleddes en ny taktik i terroristbekämpningen. GAL bildades. (Grupo antiterrorista de liberación). En hemlig polisstyrka som inte lydde under de spanska lagarna. Ett trettiotal människor dödades av GAL, tio av dem var troligen inte ETA-anhängare.

 

Flera gånger under de följande åren spådde de spanska myndigheterna att ETA var knäckt. Men varje gång har “nya” anhängare klivit fram på scenen och fortsatt våldsaktionerna.

 

1992 greps ETA: s dåvarande militärchef, Francisco Mugica Garmendia. Det väntades få ETA på fall, men terrorn fortsatte. ETA: s krav fortsatte: 500 fängslade ETA-medlemmar skulle friges och de sju baskiska provinserna bli en självständig stat. Målet att nå med vapen i hand!

 

ETA: s grundpelare fortsätter att vara våld och vapen. De följande årens terror väckte en starkare våg av protest och avsky mot våldet. Till och med fängslade ETA-medlemmar tog offentligt avstånd från dödandet och deklarerade att ledningen för Herri Batasuna, ETA: s politiska gren, skulle avgå.

 

I september 1998 utropades den första inte tidsbegränsade vapenvilan på 30 år. I december 1999 deklarerade ETA att vapenvilan var över. Terroristdåden och våldet ökade enormt efter det. Efter attentaten i New York har förståelsen för den spanska terroristkonflikten ökat i världen och 2003 förklarades organisationen internationellt som terroriströrelse. ETA: s politiska gren har olagligförklarats flera gånger men då har organisationen grundat nya partier med andra namn som sedan fortsätter att omöjliggöra ett normalt demokratiskt politiskt liv i Baskien med sina hot.

 

Kampen mot terroristernas politiska verksamhet

En av de senaste åtgärderna för att stoppa terroristernas verksamhet har varit att förbjuda ETA: s politiska grens verksamhet. Åtgärden ledde till ett namnbyte och kampanjer i internationell press om en hypotesisk brist på frihet i dagens spanska politiska liv och demokrati. Men inte ens det lyckades stoppa Spanien från att slutligen skilja demokratisk frigörelse från terroristdåd. Ett flertal politiska partier som begär ett självständiga stater inom Spanien är accepterade och respekterade av folket och politikerna.

 

I de kommunala och autonomiska valen i maj 2003 förbjöds partiet med terrorist anknytning att delta i valen av domstolarna. Baltasar Garzón, domaren som under många år, med risk för sitt och sin familjs liv har lett den demokratiska kampen mot terroristernas verksamhet lyckades förbjuda ETA: s politiska representation i valen.

 

Konflikten fortsätter dock i landets politiska liv eftersom att ett flertal partier inte tar verkligt avstånd från terroristernas nationalistiska rörelse. PNV, Partido Nacionalista Vasco är ett exempel på situationen. Partiet stöder teoriskt ett fristående Baskien, utan våld, men tar inte tillräckligt avstånd från ETA och vägrar ofta att delta i protester mot våld och mord men utövar förövrigt demokratisk politik.

 

I det baskiska parlamentet har en enorm konfrontation uppstått efter valen 2003 då Baskiens autonoma regering inte följer domstolarnas order och vägrar att förbjuda terroristpolitikernas tillträde.

 

Den politiska friheten i Baskien existerar inte. Alla demokratiska politiker lever under terrorist ligans hot och tyvärr är spanjorerna vana vid nyheter om politiska hot och mord. ETA begär frihet men ger inte andra möjlighet att uttrycka sin vilja utan att riskera livet. Ändå har terroristerna haft representation i Baskien och även i riksdagen under den största delen av Spaniens demokratiska historia.

 

Revolutionsskatt

Revolutionsskatt är vad ETA kallar utpressningen som används för att finansiera terroristerna aktivitet. Tusentals små företagare betalar för att få leva utan risk at bli mördade eller att deras familjer blir utsatta för attentat.

 

Brev skickas till nästan alla baskiska företagare med hot och varningar. ”Avgiften” som krävs för att undvika ”skador” är vanligtvis mellan 30 000 och 60 000 euro. Det är inte en engångsavgift som garanterar familjens säkerhet. Utpressningen kommer om och om igen.

 

Hur många som betalar den så kallade skatten vet man inte säkert. Det man vet är att pressen är enorm, med uppgifter om familjens aktiviteter och tider, vanor och så vidare.

 

Många större företagare i andra delar av Spanien är också utsatta för utpressningen, till högre summor naturligtvis. Livvakter är absolut nödvändiga för ett flertal företagare vars enda brott är att vara mer eller mindre förmögna och som aldrig har haft ens den minsta lilla anknytningen till Baskien. Journalister som uttrycker sin åsikt angående terroristerna hotas och utsätts för attentat. Lokala baskiska politiker är utsatta för en enorm press och ständiga hot endast för att försvara sina åsikter.

 

Kidnappningar och mord

Enligt officiella siffror har ETA gjort sig skyldigt till långt över 800 mord under sin kamp för en självständig stat. Morden sker på alla möjliga sätt. Från bomber som riktas mot civilpersoner som till exempel attentatet eller polisstyrkor till avrättningar med skott i nacken och postpaket med explosiva material inuti. Även 36 terrorister av dött av sina egna explosioner när de manipulerade bomber.

 

Kidnappningarna i ETA: s historia är många, grymma och vissa extremt långa. En del med avrättning som slut och andra då offret har befriats av polisen eller genom betalning. De mest omtalade kidnappningarna är de som utfördes med Cosme DelCloux och Ortega Lara som offer. DelcCloux förblev i terroristernas makt under 200 dagar tills den rika familjen betalade ca 10 miljoner dollar för hans frihet och Ortega Lara över ett och ett halvt år. Ortega Lara var endast statligt anställd och utan ekonomiska resurser, hans kidnappare begärde att ett stort antal fängslade ETA medlemmar forslades till baskiska fängelser från olika delar av Spanien mot hans frihet. Mannen befriades slutligen av polisen.

 

Som svar på detta begick ETA en av sina grymmaste gärningar hittills. Inte i antalet offer utan för dess grymhet. En 29 årig baskisk politiker, Miguel Ángel Blanco, som arbetade lokalt i Ermua, en liten by i Baskien, kidnappades med hotet att han skulle avrättas inom 48 timmar om terroristfångarna inte samlades innan dess i Baskien.

 

Miguel Ángel avrättades samtidigt som hela Spanien demonstrerade och vädjade till baskiska politiker om stöd och till ETA om nåd. Sedan dess existerar en starkare känsla av enighet bland spanska befolkningen mot terroristernas våld och många basker tog definitivt avstånd till terroriströrelsen. Rörelser som ”vita händer” Manos Blancas föddes. Manos Blancas organiserar fredliga protester och stödjer attentatens offers familjer.

 

Kale Borroka

Kale Borroka är namnet som getts till våldet som terroristerna orsakar, främst på de baskiska gatorna. Vissa nämner rörelsen som ”gatuvåld” vilket inte är passande eftersom det är terroristvåld det handlar om. Bussar bränns, skyltfönster och butiker förstörs, slogans pro ETA målas, mm, mm. Det har enligt den spanska pressen bevisats att många av dem som deltar i Kale Borroka får betalt. Baskiens befolkning lever med våld och hot omkring sig dagligen.

 

ETA: s situation idag

En ny generation av ETA-anhängare har övertagit makten i organisationen. I dag vill färre än 20 procent av invånarna i Baskien att regionen ska bli en självständig stat. Ännu fler fördömer terroristmetoderna men detta lyckas inte sätta stopp för våldet och terrordåden. Situationen som uttrycks i internationell press speglar inte alltid den verkliga baskiska vardagen och inte heller Spaniens politiska situation. Alla upplever situationen med rädsla och oro.



 

 

© Spanienkusten.com Senast uppdaterad: 2018-02-16