Drömmen om livet i Spanien lever inte alltid upp till verkligheten för dem som inte riktigt vet vad som väntar i det nya landet. Siffrorna uttalar sig klart: 50 procent återvänder till hemlandet efter ett år.

Verkligheten kan också vara att många planerar stanna i ett år och att det då inte borde räknas som ett misslyckat försök. Uppgifterna gäller inte speciellt skandinaver utan alla i stort.

Men varför återvänder många hem till Sverige? Svårigheter med språk, kulturchockar, bristande socialt umgänge, misslyckade affärer och alkoholproblem är vanliga orsaker. Den positiva uppgiften är att de som klarar det första året bättrar väsentligt oddsen att bo kvar för gott och trivas gott!

Angående alkoholproblem som många svenskar råkar ut för i Spanien krävs en extra kommentar, och stor uppmärksamhet.

Väldigt många klarar inte av det spanska systemet där alkohol dricks vid alla tider och alla tillfällen. Risken för missbruk är mycket större bland dem som är uppvuxna i samhällen där det antingen inte dricks alls, eller så dricks allt på en gång.

Om samma vanor används i Spanien där många dricker alkoholhaltiga drycker dagligen blir det alltid för mycket, och riskerna för skadligt och vanebildande missbruk hotar då akut. Eftersom att många flyttar till Spanien för att dra sig tillbaka är faran ännu större, inget arbete tvingar till tidiga väckarklockor och klara tankar, bakfyllan är då ingen katastrof, eller….?! I Spanien dricker man inte alkoholhaltiga drycker för att bli berusad, med undantag för dem som är beroende av alkohol. De flesta spanjorerna dricker måttligt och att dricka för mycket ses som dåligt uppförande utan ursäkt.

Språksvårigheterna är egentligen bara en fråga om ansträngning, det är lätt att lära sig tillräcklig spanska för att klara av vardagslivet. Men många vill inte ens lära sig spanska och påstår att de klarar sig bra med engelskan. Till en viss del har de rätt, man kommer långt på engelska i Spanien. Men engelskan är ofta helt oduglig om man behöver prata med till exempel en låssmed eller en rörmokare.

Situationen resulterar ofta frustrerande och många som redan har blivit stressade av problemet tycker att spanjorerna inte vill förstå eller att de inte fattar någonting. Inte en tanke på att det antagligen handlar om personer som aldrig i sitt liv har gått på en engelska lektion och inte ens hör engelska på tv eftersom att alla filmer är dubbade. Med dem kan man lika gärna prata kinesiska och bli lika bra förstådd.

Förutom själva vokabulären är det intressant att lära sig tonfallets betydelse. Där hjälper tv och radio de spanskstuderande eleverna på traven. Lyssna och åter lyssna gör att man till slut förstår att språkets alla mycket imponerande tonfall inte betyder mer än att understryka vad man tycker. Emfasen är endast till för att verkligen kommunicera en känsla, den betyder inte att det är bråk på gång. (När emfasen är positiv, (sällan), är slutsatsen alltid endast att spanjorerna är intensiva eller positiva.)

Kulturchocken är ett stort kapitel. Kommentarer om spanska mäns uppträdande är vardagsmat: Mansgrisar, machos, mammagrisar, osv. Det ligger lite i det, men, det är en accepterad roll som dessutom innebär att spanjorerna är gentlemän och respekterar kvinnor på ett speciellt sätt. Meningen här är inte att ge grund för en diskussion om hur de ideala könsrollerna bör se ut. Spanska kvinnor har också en roll som ingen kommenterar men som är ett komplement till den manliga rollen. Myten om kvinnan som mot sin vilja bara står i köket och föder barn är lögn.

Spanjorerna är dramatiska och skådespelet i personliga förhållanden är en del av detta. Spanska män i stort är inte mer mansgrisar än karlar i resten av Europa men rollerna är annorlunda. I stället för att försöka få hela spanska befolkningen att förstå hur det fungerar i Skandinavien kan det vara intressant att upptäcka rollerna i den lokala kulturen. Är man inte inställd på det så kommer man aldrig att få njuta av befolkningens charm.

Sedan kommer delen som rör det sociala umgänget. Spanjorer umgås sällan hemma. Vänta sig ett vänskapsumgänge med middagar och fester är dömt att misslyckas. Planera en fest flera veckor i förväg och skicka inbjudningskort finns nästan inte, om det inte handlar om bröllop. Impulser är det som styr umgänget. Det mesta bestäms under dagen och med en kommentar eller ett telefonsamtal: Vi ska gå ut och äta i kväll, ska ni med? Eller: ”Kom, vi går och tar en drink.” Ännu värre, ett telefonsamtal: ”Vi sitter på en restaurang i närheten, kom hit och ät med oss!”

Formella inbjudningar som liknar: Klockan 14.30 på fredag, finns bara inte. Blir man bjuden hem till någon, som sagt inte vanligt, är det bäst att fråga om tiden. Svaret blir ofta något liknande: ”Kom när ni vill, vi äter vid nio tiden.” Det betyder antagligen att det passar att dyka upp en timme innan. Nollställa tankarna om tidigare lärda seder och fråga om lokala vanor är det enda sättet att utan problem komma in i det lokala vänskapsumgänget. Det kanske är misstaget nummer ett bland de nyanlända som vill umgås med spanjorer.

Vänta dig aldrig att de förstår eller känner till dina vanor och etikett. Lär dig istället deras. Om de inte följer protokollet du är van vid så betyder det inte att de är ouppfostrade, det betyder att DU inte har lärt dig hur Spanien fungerar. Kursmöjligheterna är oändliga, och gratis. Lektionen är endast att prata med alla och delta i vardagslivet så mycket som möjligt.

Spanien är ett land vars befolkning intresserar sig för andra kulturer och välkomnar alla. Dörrarna är öppna för alla som känner sig kapabla att lära sig värdlandets vanor och regler.

Välkommen till Spanien!